Lördag
Igår var begravningen. Det blev en fin stund trots att det var så sorgligt.
Jag körde ner till Småland direkt efter jobbet på Hantverksmässan och passade på att lyssna på en CD-bok som följde med Aftonbladet till ett billigt pris, nämligen Liza Marklunds Nobels testamente. Det var skönt med lite sällskap, även om jag inte gillar en bok med så många svordomar… (En av karaktärerna har uppenbarligen ett språk som bara består av svordomar.)
Kantorn Emma var jätteduktig och peppade mig mycket. Jag hade möjlighet att få en stund med henne på morgonen då vi hann öva igenom Himlen är oskyldigt blå några gånger. Det gick bra att sjunga nästan hela tiden, men i mitten blev jag lite skakig på rösten. Jag sjöng till R hela tiden och höll blicken på kistan, men ett svepande av ögonen över familjen räckte för att jag skulle förlora koncentrationen. Det var så sorgligt att se C och hennes barn…
Min layout till SWE:s månadstema passar det här inlägget. Terapi.
